Apropå det här med influencers, medielandskapet och räckvidd.
En influencer som kan detta med att få räckvidd (via egna kanaler) och publicitet (via traditionella medier) är Isabella Löwengrip (fd Blondinbella). Kanske är hon rentav en av de skickligaste i Sverige. Därmed inte sagt att jag tycker att hennes sätt är att rekommendera, men det är en annan femma och en annan bloggpost ;)
Genom åren har Isabella Löwengrip lyckats skapa storslagna rubriker, rykten och mycket publicitet. Ibland om sådant som känts som kejsarens nya kläder. Eller som blev en tummetott. Ganska imponerande ändå. Eller inte, beroende på hur man ser på saken.
Men – om vi kopplar bort känslor, etik och moral en stund – och enbart fokuserar på ”sociala medier-logik”: Att öka räckvidden handlar om strategi och taktik. Det finns många sätt att öka räckvidden med hjälp av ett visst slags innehåll. Generellt sett tycker jag att influencers är väldigt mycket bättre på detta än företag.
Ett sätt att få stor spridning är att reta upp folk. Människor som känner sig provocerade är de perfekta ”spridarna”. Kränkta, arga och upprörda människor skriver många kommentarer. Inlägg med många kommentarer och reaktioner visas oftare och får större räckvidd i sociala medier. Provokation och algoritmerna i sociala medier är helt enkelt en lyckad kombo (för den som vill maxa sin räckvidd och inte bryr sig så mycket om att man eventuellt gör andra människor arga, ledsna och besvikna).
En influencer (eller ett företag) skulle alltså kunna ha det som en medveten strategi (eller en av många strategier) – att provocera sig till räckvidd, så att säga. Man behöver inte vara Einstein för att våga sig på en kvalificerad gissning om att ”provokation” är en av ingredienserna i Isabella Löwengrips framgångsrecept. Högst sannolikt är provokation en viktig och medveten del i hennes strategi för sociala medier.
På sistone har hon väckt massor av upprörda känslor på grund av sina många flygresor, varav många i privatjet. Eller rättare sagt: egentligen inte på grund av de många flygresorna i sig – utan för att hon (medvetet) postat väldigt många bilder och filmer från sina flygresor. Genialisk räckviddstaktik, skulle man kunna kalla det. Det kan också kallas andra saker.
Löwengrip toppade det hela med att sedan avslöja att hon startar nytt bolag, som bland annat ska få fler unga att flyga privatjet. Självklart nappar journalister på sådant som skapar klickvänliga rubriker! (Då får de fler besökare och lättare att sälja annonser.) Självklart klickar folk på rubriker som liksom skaver i dessa Greta Thunberg-tider. Själv är jag övertygad om att citat som ”Miljöfrågan är inte speciellt global” är ytterst genomtänkta, i syfte att skapa mesta möjliga uppmärksamhet.
Utöver detta har flygresor och annat gett upphov till en massa skvaller och diskussionstrådar där folk spekulerar i allt från ett ohållbart lyxliv till en mystisk privatjets-miljardär. Mumma för skvallerkanaler, spridning och räckvidd! På ett sätt påminner Isabella Löwengrip om ett nättroll, står det att läsa i en krönika i Breakit. Ja, så kanske man skulle kunna se det.
Genialisk räckviddstaktik, skulle man kunna kalla det hela. Eller osmakligt och cyniskt. Eller bådadera. Men ingen slump. Det är strategi och taktik, och skickligt utfört.
Alla vi som reagerar, läser och klickar är brickor i ett spel (även jag med denna bloggpost). Vi blir direkt eller indirekt till siffror, som gör att det går att ta bättre betalt för annonserna i de välbesökta sociala medierna. Modern medielogik (men hur sund?).
Skadar det då inte varumärket att reta upp en massa människor? Det återstår att se. Det ingår säkert i beräkningen. Krasst sett spelar det ju ingen roll om läsarna är arga eller glada, så länge man kan visa upp en stor följarskara och räckvidd som imponerar på potentiella annonsörer.
Syftet med denna bloggpost är varken att hissa eller dissa Isabella Löwengrip och de företag hon samarbetar med. Det är ett försök att förklara hur modern medielogik funkar (och kanske väcka en och annan tanke kring samhället och medielandskapet vi lever i). Foto: Bildarkiv, Kreafon