I vissa sammanhang kan ordet varumärke uppfattas som malplacerat av olika anledningar. Varu – märke. Många tänker på produkter, till exempel ett klädmärke, när man pratar om varumärken. Men även föreningar, ideburna organisationer och offentliga verksamheter kan ha mycket att vinna på ett mer varumärkesorienterat tänk.
”Men, om man inte säljer en produkt eller har konkurrens – hur och varför ska man jobba med sitt varumärke då?”. Den kloka frågan fick jag (Lena) för ett tag sedan.
På Kreafon arbetar vi oftast med varumärken som inte är en produkt, det vill säga företagsvarumärken/organisationsvarumärken där verksamheten står i fokus, inte en produkt. Vi arbetar även med platsvarumärken (place branding, när en geografisk plats är varumärket) och arbetsgivarvarumärken (employer branding, i syfte att stärka varumärket som arbetsgivare).
I till exempel föreningar, ideella verksamheter och idéburna organisationer finns oftast inte någon produkt inblandad. Men inte desto mindre behöver man arbeta med sitt rykte och sin attraktionskraft, det vill säga sitt varumärke. Varför ska folk hellre vilja skänka pengar till den ena organisationen jämfört med den andra organisationen? Varför ska någon engagera sig i föreningen A men inte i föreningen B?
Det finns alltså goda skäl att arbeta med sitt varumärke, även om det inte är ett så kallat produktvarumärke. Men om man saknar konkurrens, då behöver man väl inte tänka på sitt varumärke? Till exempel finns det friskolor i vissa kommuner, men inte i andra. I de kommuner som saknar friskolor skulle man kunna säga att de kommunala skolorna saknar konkurrens. Liknande situationer kan finnas inom vård och omsorg, och i kultursektorn.
Och även om det inte finns direkta konkurrenter kan det alltid finnas konkurrens. Till exempel kanske folk väljer att köpa böcker på nätet eller fika på stan, istället för att gå till biblioteket eller museet. Det kan också finnas konkurrens man inte tänker på: Till exempel kan kommun A behöva rekrytera lärare till sina kommunala skolor. I grannkommunen B finns både kommunala skolor och friskolor. När nyutexaminerade Kalle ska välja arbetsgivare uppstår då en konkurrenssituation mellan kommun A, kommun B och friskolorna i kommun B. Vilken av de tre arbetsgivarna ska Kalle välja? I ett sådant läge är det inte dumt att ha ett gott rykte (ett starkt varumärke) som arbetsgivare.
Ordet ”rykte” kan för övrigt vara en lämplig synonym till ”varumärke” i många sammanhang. För det är precis vad det handlar om. Rykte, anseende, det som folk säger om en när man inte hör.
Ett gott rykte – ett starkt varumärke. Och ju bättre rykte, desto större chans att man blir vald. Av kunder, blivande medarbetare med flera.
Foto: Bildarkiv, Kreafon