Det pratas väldigt mycket om digitalisering, digital affärsutveckling och digital kommunikation, åtminstone i de sammanhang jag rör mig i.
I de flesta branscher och verksamheter är ”digitalisering” på agendan. Åtminstone att prata om det, om man ska vara lite provocerande. Och vad som menas mer konkret är inte alltid helt glasklart. Men alla vet att ”digitalisering är viktigt”.
Men för all del, det görs väldigt mycket också! Tänk till exempel vilken enorm skillnad det är att deklarera idag med nya digitala möjligheter. Och jag blir lika glad varje gång jag upptäcker smarta digitala lösningar i vardagen. Att kunna parkera utan att behöva mynt, till exempel. Och som den flitiga tågresenär jag är så är jag ett stort fan av SJ:s app. Mycket smidigt att få all information i realtid direkt i appen.
Så visst kan det digitala underlätta och utveckla. Men digitalisering är inte lösningen på allt i alla lägen. Ibland kan jag tycka att digitaliseringsdiskussionerna tar överhand. Att det råder en slags digitaliseringshets som gör att man glömmer viktiga saker på vägen.
Ibland verkar det som att företag och organisationer tror att ”bara vi bli mer digitala” så kommer man att få
- smidigare rutiner och bättre samarbeten
- en bättre sammanhållning
- mer engagerade medarbetare
- fler och nöjdare kunder
- ett starkare varumärke
Och så vidare. Men jag tror inte att det är så enkelt.
Samarbeten, sammanhållning och engagemang handlar för mig om värderingar, attityder, synen på sig själv och andra. Att två avdelningar har samarbetssvårigheter löser man med största sannolikhet inte bara med en app eller något annat digitalt verktyg. Först behöver man ta reda på VARFÖR problemen finns, vad de beror på. Fördomar kanske? Brist på förståelse för varandra? Kommunikationsproblem?
Internkommunikation kan vara en utmaning, och visst kan digitala lösningar underlätta, men problemen måste inte ha med kommunikationskanaler att göra…
Medarbetare som trivs på jobbet är mer engagerade, vilket i sin tur kan leda till bättre leveranser, nöjdare kunder och ett starkare varumärke. Men jag tror inte att ”det digitala” är utgångspunkten för att få snurr på denna positiva spiral. Jag tror att det är människorna, både ledare och övriga medarbetare – och deras värderingar.
Eller i klartext: Tråkiga inslag i en företagskultur kommer att finnas kvar, hur mycket man än digitaliserar. Ibland kan digitalisering rentav förstärka tråkigheterna, till exempel skapa ännu större motsättningar, utanförskap och osämja.
Digitalisering är inte lösningen på allt. Ganska ofta tänker jag att det vore bra att balansera upp ”digitaliseringshetsen” med mer jordnära resonemang om värderingar och mjuka värden, eftersom värderingar är avgörande för att skapa trivsamma arbetsplatser, driftiga ledare, motiverade medarbetare och starka varumärken.
Digitalisera mera – men glöm inte värderingarna! :)
Foto: Bildarkiv, Kreafon